The purpose of this thesis was to examine how locally produced bioenergy may contribute to meet the climate target year 2050 in the municipality of Uppsala. The goal of reduced GHG-emissions from current 6,8 ton CO2-equivalents to 0,5 ton CO2-equivalents per capita and year, year 2050 is based on avoiding harmful penalties of an increased level of GHG in the atmosphere. By estimating available biomass in the county together with examining future technologies and emission factors for the substrates used, four possible future scenarios has been developed focusing either on electricity generation or production of biofuels. GHG-emissions of year 2050 have been calculated using the software LEAP. The conclusion is that bioenergy, depending on how it is integrated in the energy system, may reduce greenhouse gas emissions between 0.6 ton CO2-equivalents and 1.4 ton CO2-equivalents per capita or 12% to 25% compared to 5.5 ton CO2-equivalents in the reference scenario 2050. The greatest reduction is obtained if biofuels are produced in combination with energy efficient heat requirements in buildings..

Detta examensarbete utfördes våren 2015 på uppdrag av Västerbottens läns landsting. Syftet med arbetet har varit att hjälpa landstinget inför implementeringen av energiledningssystemet ISO 50001, genom att ta fram mål för fastighetsbeståndets specifika energianvändning år 2050, utföra en omvärldsanalys av andra landstings energianvändning, samt ta fram nyckeltal relevanta för verksamheten. Målet 2050 har bestämts utifrån planerade åtgärder för energibesparing, och en simulering av klimatskalsförbättringar på byggnader med höga U-värden. Simuleringen utfördes i programmet IDA ICE med handledningshjälp från Sweco Systems AB i Umeå. Resultatet visade på att landstinget kan nå en specifik energianvändning på 215 kWh/m2 till år 2050, motsvarande en minskning av den totala energianvändningen med 23 % jämfört med år 2009.

Syftet med detta examensarbete är att kartlägga potentialen för energieffektiviseringar i småhus och flerbostadshus i Uppsala kommun fram till 2050. Studien inkluderar både befintliga och framtida byggnader. Uppsala kommun arbetar tillsammans med flera olika organisationer i kommunen med att ta fram en ?Färdplan för ett klimatpositivt Uppsala år 2050? (kallad Färdplan 2050), detta med uppdrag av Naturvårdsverket. Målet med Färdplan 2050 är att ta fram en långsiktsprognos för hur Uppsala kommun kan minska utsläppen av växthusgaser med 45 % per invånare till år 2020 jämfört med år 1990.

The aim of this report was to investigate if Sweden can have 100 % renewable electricity production in the year 2050. The conclusion is that it is possible but under certain conditions. For instance wave power must be in commercial use. When wind power and solar power represent a large percentage of the electric production there will be a lack of electric power during the winter but during the summer there will be a surplus of electric power. Both the surplus and the lack of electric power need to be taken into account.

De internationella klimatförhandlingarna handlar om att hitta lösningar för att stabilisera halten av växthusgaser i atmosfären och att uppnå tvågradersmålet. För att uppnå målet finns olika utsläppsmål att sträva mot. Ett är ett utsläppstak där varje land inte får släppa ut mer än 2 ton CO2-ekv/capita per år för att tvågradersmålet ska uppnås. Ett annat utsläppsmål är att minska de nationella utsläppen med en viss procentsats. EU:s del i minskningen ligger på 80-95 % till 2050.Som en del av arbetet mot målet presenterade EU i mars 2011 en färdplan för ett utsläppsnålt samhälle.

För att kunna sänka utsläppen av växthusgaserna med 20 procent till år 2020 och med 80 procent till 2050 har de båda länderna (Storbritannien och Sverige) valt att använda sig av olika strategier. Storbritannien har valt en rättsligt bindande lag, The Climate Change Act medan Sverige valt att använda sig av ett av riksdagens miljömål, Begränsad klimatpåverkan, och då med inriktning mot klimatförändringarna. Genom att länderna valt att hantera klimatfrågan med olika strategier, skapas det skillnader och likheter mellan dessa länder. För att kunna synliggöra dessa har en dokumentstudie genomförts. Länderna har även jämförts enligt en komparativ metod och med hjälp av typologier inom dessa fyra kategorier: energimix, klimatpolitiska målsättningar, klimatpolitiska styrmedel och klimatpolitisk ansvarsfördelning.

Sverige och EU har man som mål att halvera energianvändningen fram till 2050 och det arbetet måste starta nu. Det är 15 miljoner kvm byggyta som måste halvera sin energianvändning varje år och i 40 år framåt. Redan idag är 70 % av alla hus till 2050 byggda, vilket innebär att även om vi skulle bygga passivhus fram tills dess skulle det inte räcka för att nå målet. Det är alltså en stor utmaning att halvera energianvändningen till 2050. En jämförelsestudie har genomförts mellan två värmeåtervinningssystem.

This study concerns the energy future of the county of Stockholm up until 2050 and describes how the energy consumption can be compared to today with the use of scenario methodology. Within energy future studies the backcasting approach is well known and has been put to use in this study. Due to the characteristics of backcasting the study is self-fulfilling, i.e. the future energy scenarios presented in this study satisfy the targets set up in this study. In the light of what may be the largest challenge of our time ? the climate change - the aim of this study is to describe how the energy consumption in a fossil fuel free Stockholm county in the year of 2050 may be.

The Swedish government has set up the overall goal that no net emissions of greenhouse gases can occur after 2050. A sub-target has been developed for road transports which states that the use of fossil fuels must be reduced with 80% to 2030 in order to be completely abolished to 2050. A public inquiry mapping how this can be achieved was handed in to the government late in 2013. The use of alternative fuels for road transport, both biofuels and electricity, is expected to give the biggest contribution to the reduction of the use of fossil fuels. The inquiry sets up a number of goals for how much the use of alternative fuels must increase to 2030 in order to reach the overall goal and which instruments that are needed in order to do so.The aim of this thesis is to evaluate how these goals can be reached and what the most likely obstacles that may hinder the reaching of these goals may be.

Bakgrund: Injektionsbehandling med antispykotika ges som symtomlindrande behandling inom psykiatrin, b?de till de som lider av psykossjukdom eller f?r att minska sv?ngningarna mellan hypo-/hypermani och depression vid bipol?ritet. Patienter som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS, Boende Med S?rskild Service, f?r ofta dessa injektioner i sitt hem. M?nga patienter inom psykiatrin har en vana av att v?rdas inom slutenv?rden och har i m?nga fall utsatts f?r behandling mot sin vilja. Som sjuksk?terska inom psykiatrin ?r det viktigt att bem?ta dessa patienter med ett personcentrerat perspektiv. Syfte: Syftet med studien ?r att belysa hur patienter som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS upplever det att f? injektioner med psykofarmaka. Metod: Studien baseras p? semistrukturerade intervjuer med ?tta personer som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS.

Sedan 1996 är HIV/AIDS den främsta dödsorsaken i Botswana och skapar stora sociala och ekonomiska störningar i landet. Trots att sjukdomen i sig inte är ett ekonomiskt fenomen utgör den stora omfattningen ett allvarligt hot för landets ekonomiska utveckling de kommande årtiondena. Den ekonomiska utvecklingen i Botswana var fram till mitten på 1990-talet en av världens snabbaste. Från att ha varit ett av de tio fattigaste länderna i världen utvecklades landet till ett av Afrikas rikaste och klassas nu som ett medelinkomstland. Denna uppsats ska försöka reda ut vilka några av de makroekonomiska konsekvenserna är för ett land där en av fyra bär på den livshotande sjukdomen.

Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och globalisering känns därmed som en självklarhet i dagens samhälle. Att något är en självklarhet behöver dock inte betyda att det är bra, varför det finns anledning till att undersöka vilken effekt globaliseringen egentligen har haft och kan komma att få på den svenska välfärden. Eftersom välfärd ofta mäts som tillväxt i BNP är det också detta mått som används i denna uppsats.  Syftet med denna uppsats är tudelat där den första delen består av att ta fram en modell inne­fattande faktorer av globalisering, som förklarar Sveriges BNP-utveckling mellan åren 1980 och 2008. Den andra delen av syftet är att, genom användande av den framtagna modellen, analysera hur globalisering har påverkat och kan komma att påverka den svenska BNP-tillväxten fram till år 2050.Studiens metod består av en teoretisk och en empirisk del. Det teoretiska momentet utgörs av en litteraturstudie i dels globalisering och dels tillväxt vilken mynnar ut i en Solow-modell med humankapital som är utvidgad med faktorer av globalisering.

Föreliggande uppsats studerar sambandet mellan ekonomisk tillväxt och koldioxidutsläpp med global uppvärmning som följd. Med hjälp av en utveckling av ?den gröna Solow-modellen? görs en simulering av Sveriges BNP-utveckling från 2005 till 2050 där en variabel för mängden koldioxid förs in. Syftet är att visa på hur koldioxidutsläpp påverkar tillväxten negativt genom att deprecieringen av realkapitalet ökar. Deprecieringen ökar på grund av ökad förslitning som naturkatastrofer, översvämningar och jorderosion medför.

Låt oss anta att Nacka kommun, företag och medborgare i samverkan ser den nya tunnelbanesträckningen till Nacka centrum som en möjlighet att skapa de ?trendbrott? i dagens utveckling som behövs för att stödja att centrala Nacka uppfyller sin del av tvågradersmålet till 2050.Studien använder sig av den normativa scenariotekniken backcasting och utgår från ovanstående antagande för att skapa ett scenario för 2030. Scenariot illustrerar en metod för hur planerare, politiker och andra aktörer kan samverka för att bidra till en hållbar stadsutveckling. Scenariot har tagits fram med hjälp av en workshop med deltagare inom olika kunskapsområden från ett konsultbolag i samhällsbyggnadsbranschen och Nacka kommun, där backcastingtekniken tillämpades.Syftet med studien är att illustrera ett alternativ för hur centrala Nacka år 2030 kan se ut om Nacka kommun med andra aktörer i samverkan bestämde sig för att ge ett bidrag till att centrala Nacka ska uppfylla sin del av tvågradersmålet, samt att ge exempel på hur backcasting kan användas i samhällsplaneringen.Studien utgår ifrån att den idag planerade t-banedragningen till Nacka centrum kommer att bli av, och att det i sin tur blir en möjlighet för förändring mot en hållbar utveckling i de centrala delarna av Nacka. Studien har även ett aktörsperspektiv och kartlägger vilka aktörer som idag är med och påverkar utvecklingen i centrala Nacka och vilka som enlig scenariot för 2030 kommer att vara med och påverka utvecklingen.

Wastewater treatment is increasingly controlled by the Swedish environmental quality objectives, adopted by the Swedish parliament. There is a need for a sewage system that can fulfill stringent requirements concerning the environment, recycling and resource use and hygiene. Additional environmental aspects in recent years are the impact of climate change, new knowledge about the effects of pharmaceuticals in water, the need for improved wastewater treatment and increased recycling of nutrients to agriculture. This report has, from a future scenario of the year 2050, analyzed seven different systems for wastewater treatment and treatment of compostable biowaste from households in Eskilstuna. A future scenario was chosen based on that within a forty year period new challenges may arise which can result in higher demands on sewage treatment than those we see today. Another reason why the future scenario was established is that changes in wastewater treatment systems are slow to establish. The analysis is mainly focused on the economical aspects but environmental aspects such as emissions to receiving waters and potential recycling of plant nutrients has also been evaluated briefly.